Säsongen för damerna i Division 2 Södra Norrland är över efter en mängd spännande matcher och en rekordjämn tabell. När det återstod endast en omgång riskerade 4 av totalt 10 lag att åka ur, bland annat två av våra Medelpadslag Sund IF och Sundsvall FK. Klara sen tidigare hade vi Selånger FK som kan titulera sig näst bästa damlaget i Medelpad efter div. 1 laget SDFF.

Sund IF ett lag som förra året gick som en raket rakt igenom div. 3 utan att förlora ett enda poäng och med en målskillnad på 143–8.  Laget vann även pris som årets lag vid Medelpads första idrottsgala.

[....]

Tredje laget som deltog i div. 2 i år var alltså Selånger FK, bäst placerad och kan som sagt titulera sig näst bästa damlaget i Medelpad. Efter en säsong och verkligen gått upp och ner slutade man tillslut på en fjärde plats, vilket är bästa placeringen för Selånger i div. 2, i alla fall på väldigt länge.

Säsongen började bra med en relativt enkel seger i derbyt mot Sund följt av en plattmatch borta mot IK Sätra. Så såg stora delar av säsongen ut, riktiga klassmatcher varvade med totala skit matcher där laget inte alls presterade på den nivån man kan.

Selånger kämpade genom säsongen med mängder av skador på framför allt backlinjen där man även tappat ett gäng spelare P G A turbulens i klubben där spelare valt att hoppa av. I vårens match mot Frösö skadade sig två av backarna allvarligt, bland annat ett benbrott i foten på mittbacken Pernilla Wennman som blev borta totalt 5 matcher, men kom tillbaka starkare än förut och med hjälp av sin nya kollega i mitten Mikaela Björkholm gick de från klarhet till klarhet och stängde igen på mitten mer eller mindre.

När det var dags för retur mot Sund blev det omvända förhållanden då Sund tog den enkla segern efter att SFK tjejerna inte alls varit på tå och verkade glömt bort hur man spelade fotboll under sommaruppehållet. Följande matchen mot tabelltrean Frösö var spelet helt annorlunda och man kunde vinna med starka 2-0 där en återvändande Matilda Brusell drog igång målskyttet efter en timmes spel.

Sen var det dags för spöket från Gävle igen, IK Sätra kom på besök till Bergsåkers IP och gav bara Selånger 1 poäng trots att man hade större delen av bollinnehavet under hela matchen. Det som fattats för tjejerna i Selånger är bättre anfallsspel. Men har i många matcher haft stora delar av spelet men när det kommer till att sätta bollen går det troll och den vill inte in. En punkt som såg ut att kunna upprepas i matchen mot Moheds där man bara spelade 1-1 i första halvlek, men i andra lossnade der rejält när Sandra Sandberg satt igång med sitt andra hattrick för säsongen, precis som detta kom det förra i första matchen mot Moheds. Sandra som med sina 6 mål mot MSK och två mål till vann den interna skytteligan men tätt följd av Marlene Ejerås på sex mål. Selånger gick mot övriga lag och delade upp målskyttet mellan flera spelare i laget, 11 olika målskyttar på 32 mål.

I omgång 16 var det som sagt dags för derby mot Sundsvall FK, en riktig nyckelmatch för båda lagen där vinnaren skulle säkra kontraktet till nästa säsong. Efter att Sundsvall tagit ledningen efter en kvart genom Martina Grönlund var matchen jämn och ett ställningskrig på mittplan utbröt, strax före paus slarvar Sundsvallsspelare i eget straffområde och Viktoria Selander i Selånger får bollen och spelar fram Sandra Sandberg till kvitteringen.

– I andra hade vi inte en chans, de var helt enkelt bättre, konstaterade en besviken Örjan Rhodin, tränare för Sundsvalls FK.

Marlene Ejerås slår in vinst målet 2-1 efter ännu ett misstag i Sundsvallsbacklinje som lät bollen gå rakt igenom straffområdet till en fri Marlene. Nu var Selånger klar för nästa år vilket också märktes på de två efterföljande matcherna där man inte gav allt för mycket för att vinna, eller kanske ville man att både Sund och Sundsvall skulle åka ur och gav därför andra lag poängen. De avslutande matcherna mot K/D och Team Hudik slutade båda med 2-1 förluster efter att ha släppt in 2 mål i första halvlek då spelet helt enkelt inte fungerade och motivationen verkade som bortblåst, andra halvlekarna var bättre i båda matcherna som resulterade i reduceringar men spelet som finns fanns helt enkelt inte. En punkt som laget måste jobba på inför nästa säsong som blir deras fjärde raka säsong i tvåan, man får helt enkelt inte tappa poäng i matcherna på grund av dålig motivation och att inte kämpaglöden finns där om man ska hålla sig i toppen av divisionen.

Läs hela Krönikan på lokalfotbollen.se .